Käre John,
Du fick vänta utanför.
Jag sa att det var för snuskigt härinne.
Jag körde en överförfriskad undermattanstädning som egentligen bestod
av att gömma det värsta snusket i min garderob och i skafferiet.
Sen lät jag lamporna vara släckta, även på morgonen.
Ibland är det nordiska mörkret skonsamt.
Efteråt gjorde du narr av mig, som att jag var en neurotisk
kontrollfreak som inte visste vad stökigt egentligen betydde.
Jag hade lyckats.
Det luktade konstigt när jag kom hem efter jul så dan före nyår beslöt
jag mig för att ta tjuren vid de snuskiga hornen och ta itu med odören.
Det fanns två kritiska zooner.
Badrummet och köket.
Köket luktade värst.
Jag slängde soporna. (Ja, jag vet att tanken är att man gör det innan
man åker bort.)
Sen andades jag in genom näsan en sista gång…
Jag gillar att laga mat.
Jag orkar inte alltid äta upp.
Jag gillar inte att slänga mat.
Då kan det bli så här...
Jag kände mig modig och stark, lite som en upptäcktsresande.
När jag var klar åkte jag hem till I och O och åt soppa.
Undrar om dom låtit mina händer hålla fina lilla D om dom vetat om min
snuskiga hemlighet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar