Käre John,
jag är förvirrad.
Hur kommer det sig att det alltid är när jag oförsiktigt
slappnar av som du dyker upp?
Det är ojuste.
Det är foul play.
Usch.
För övrigt har D visat sig vara en mycket förvirrande bokstav.
På bussen idag började det lugnt med ”Die”, Different names for the
same thing, Dignity and shame och Do the dog. En snällgungande resa
från hemmet till jobbet. Jag var nästan framme när Chip Taylor och
Carrie Roriges började sjunga Do your part. Oskyldigt recyclinguppmuntrande kan tyckas, men det var då min morgonhjärna började övertolka..
”Do your part
don't sing that song no more
forget her number
don't dare to make that call
stay home
don't fly to Texas just to show her your stuff
drink coca cola from a biodegradable cup
do your part”
Hm, inte bryr väl sig Chip om genus? Han har uppenbarligen skrivit
sången till mig.
Ring honom inte.
Var cool.
Sen öde och slump. Don Williams hade felaktigt smygit sig in under sånger på D, med ”I believe in you”
Sen kom Don’t Leave…
”There's a record you used to play,
there's Joni singing
'best to be without you',
And I know just what she's saying:
Help me, I'm falling,
Where did all the love go?
Where's the love gone to?
Don't leave.”
Förvirrande..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar